
Som medarbetare i Scenario 2030 får en ofta prova lite olika roller; under läger-dagarna 12-14 augusti fick till exempel jag och Alice vara husmödrar på den historiska medborgarskolan Fogelsta i Sörmland. I vanliga fall jobbar jag med ekonomi och producentskap inom projektet, och Alice som musiker i föreställningen Livskrisen (som ingår i projektets workshopserie).
Men nu fick vi alltså sadla om. Iklädda broderade förkläden och med ett sommarprat i bakgrunden, lagade vi mat i stora grytor och fixade med fika. Nu när hösten börjar rulla in med tunga regnmoln känns det fint att tänka på de där soliga dagarna då vi kunde lägga ut filtar i skuggan under ett träd för att äta och prata.

Under dessa stunder tillsammans berättade deltagarna om ett fiktivt samhälle de höll på att skapa. Detta var ett samhälle där människorna plötsligt försvunnit men vars geografiska förutsättningar och materiella resurser fanns kvar. Utifrån detta blanka blad fick deltagarna arbeta fram ny strukturer och värderingar. Hur skulle resurser i detta samhälle användas så att de inte tog slut och hur skulle de fördelas när samhället befolkades igen? På ett mycket konkret vis får såna frågor oss att tänka kring hur vi kan skapa verkliga samhällen som är hållbara och rättvisa.

Mellan att vi letade kreativa lösningar på att laga mat i ett rymligt artonhundratalskök utan saker som durkslag och potatisskalare, hann jag lägga märke till hur lugnt och tryggt det kändes i huset. Deltagare rörde sig fritt i det stora rummen och trädgården medan de diskuterade och arbetade i mindre grupper. Det kändes som att det fanns plats för både allvar, lek och alla de känslor och tankar som kan komma upp när en diskuterar de sociala, ekologiska och ekonomiska kriser som vi alla nu står inför.

Efter sista lunchen tillsammans minns jag att vi satt i en cirkel i gräset och pratade om hur dagarna varit. Igen kände jag lugnet medan deltagarna berättade om stort och smått. Flera kommenterade att de hade börjat tänka annorlunda kring vad vi menar med ekonomi. Från något svårt och tråkigt hade det blivit något vardagligt och viktigt; hur vi tar tillvara på de naturliga och skapade resurser vi har och hur vi fördelar dem. Det tyckte jag var kul att höra.
Från hela Scenario 2030-teamet, vi är så tacksamma för dessa dagar tillsammans! Nu fortsätter projektet med dessa och nya deltagare, på olika orter i Sverige. Hör av dig om du vill haka på!
Afiyet olsun (turkiska, löst översatt till: hoppas maten gjorde dig gott)
Sofia
PS. Som utlovat, kommer här recepten till den mat vi åt tillsammans!
Grön ärtsoppa (vi la till en stor näve färsk mynta och bytte ut grädden mot havregrädde)
Svarta bönor- och sötpotatisburgare
Tahinidressing (denna hällde vi på en varm sallad med hirs, rostade kikärtor och grönkål)
Matvetesallad med rotfrukter och ingefärsdressing
Kommentera
Tack för tre superfina dagar…
Tack för tre superfina dagar! Fina möten med nya fina människor, ny kunskap, inspiration och god mat. Hoppas vi ses igen!